Det är en altartavla i sten, inte en fasad. Ett rektangulärt fält, huggen in i minsta centimeter, som inte ordnar dörrar eller fönster utan bilder, och som fungerar som ett politiskt och moraliskt program uppsatt på muren. Den utfördes under första hälften av 1500-talet i sten från Villamayor, och sedan dess har tusentals människor stannat framför den för att leta efter exakt samma sak: en groda.
Så läser du den, nerifrån och upp
Fasaden är uppdelad i tre våningar ovanpå varandra, och var och en har sitt ämne. Den nedre domineras av en medaljong med det katolska kungaparet och en inskription på grekiska som sammanfattar institutionens pakt: kungarna åt universitetet och universitetet åt kungarna. Det är ingen dedikation, det är ett avtal.
Mittvåningen domineras av Karl V:s kejserliga vapen med den dubbelhövdade örnen, och den övre av en scen med påven och kardinaler. Nerifrån och upp: monarki, kejsardöme och kyrka. Universitetet ställde sig själv under de tre beskyddarna och lät skriva det på porten.
Stilen är plateresk, ögonblicket då den sista gotiken och den italienska renässansen möts i Spanien, och den heter så därför att den ser ut som om en silversmed hade huggit den snarare än en stenhuggare. Bland de främsta motiven finns medaljonger, grotesker, vapensköldar, dödskallar och en ornamental täthet som inte lämnar en enda yta i vila.
Grodan
Den sitter i den nedre våningen, på den högra pilastern, uppflugen på en dödskalle. Den är pytteliten och svår att hitta utan hjälp, vilket har gjort letandet till varje besökares övergångsrit och till en studenttradition: den som hittar den utan att någon pekar ut den klarar läsåret.
Dess verkliga betydelse är mindre glad. I tidens ikonografi förknippades grodan med vällust och dödskallen med döden, så helheten är en moralisk varning riktad till unga studenter: excesserna leder till slutet. Ett memento mori gömt bland ornamenten.
Vissa hävdar att det inte är en groda utan en padda, och andra att den föreställer det katolska kungaparets läkare, vars efternamn lät likt. Ingen version är avgjord. Det som går att kontrollera är att den sitter där, att nästan ingen ser den vid första anblicken och att folk har letat efter den i fem århundraden.
Missa inte
Det är en altartavla, inte en fasad
Den ordnar inte dörrar eller fönster: den ordnar bilder. Den fungerar som ett politiskt och moraliskt program i sten.
Grodan på dödskallen
På den högra pilastern i den nedre våningen. Traditionen säger att den som hittar den klarar läsåret.
En varning, inte en prydnad
Groda och dödskalle tillsammans var symboler för vällust och död: en moralisk varning riktad till unga studenter.
Tre våningar, tre makter
Det katolska kungaparet längst ned, kejsarvapnet i mitten, påven högst upp. Universitetet under de tre beskyddarna.
Så passar det in i ditt besök i Salamanca
Den ligger vid Patio de Escuelas, ett litet torg som du når från Rúa Mayor på tre minuter, och där också statyn av Fray Luis de León står. Fasaden ser du gratis och när som helst: det som kostar är att gå in på universitetet.
Mittemot ligger Escuelas Menores, med Cielo de Salamanca, och ett stenkast bort Palacio de Anaya och de två katedralerna. Hela universitetsområdet ryms inom en radie på fem minuter.
För att se den ordentligt måste du backa ända till innergårdens bortre ände och ha tid: det är en fasad som ska läsas långsamt, inte fotograferas i förbifarten. Och kom mitt på förmiddagen eller sent på eftermiddagen, när det strykande ljuset framhäver relieferna och stenhuggeriet blir mycket lättare att läsa.
Vanliga frågor
Finns den berömda astronauten huggen i stenen här?
Ack, det där är den stora förväxlingen, och jag är glad att du frågar. Här nej: allt du ser är från femtonhundratalet. Astronauten, och även en liten figur som äter glass, finns på Puerta de Ramos i Nya katedralen, ett par gator härifrån. En stenhuggare högg dem vid restaureringen 1992, enligt den gamla seden att varje tid lämnar sitt avtryck i stenen. Så om du letar efter rymdmannen, spara honom tills du passerar katedralen.
Varför fyllde man fasaden med den där dubbelhövdade örnen?
För att den dubbelhövdade örnen var Heliga romerska rikets emblem, och den sattes inte hit av nyck. 1519 hade Karl den femte valts till kejsare, herre över kristenhetens största makt. Att kröna universitetets fasad med hans örn var att för alla vindar förkunna att Salamanca inte längre utbildade bara ett rike, utan hjärnan åt halva världen. Sten förvandlad till propaganda: kunskapen i ett imperiums tjänst.
