Valladolid · Att se

Colegio de San Gregorio

El Colegio de San Gregorio

En av de mest häpnadsväckande fasaderna i hela Spanien: en stenmur som ser broderad ut, ett uthugget spetsverk där inte en enda slät yta finns kvar. Det är portalen till Colegio de San Gregorio, ett mästerverk i isabellinsk gotik, som i dag rymmer Nationalmuseet för skulptur.

Ett spetsverk i sten utan säker upphovsman

Fray Alonso de Burgos, biktfader åt Isabella den katolska, lät uppföra den mellan 1487 och 1496 för att grunda en högskola för dominikanska teologer och samtidigt lämna ett monument över det katolska kungaparets ära.

Titta från gatan på det uthuggna trädet och på vildmännen som flankerar det: håriga män beväpnade med klubbor, en märklig och fascinerande medeltida ikonografi som i tidens hovfantasi stod för det vilda och otämjda.

Och här ligger mysteriet: vi vet inte med säkerhet vem som ritade den. Det finns inget undertecknat papper. Experterna tvistar om saken: många pekar på Gil de Siloé, genin som högg alabastergravarna i kartusianklostret Miraflores i Burgos; andra talar om Simón de Colonia.

Den isabellinska eller hispano-flamländska gotiken är precis det här: extrem dekorativ täthet, heraldik överallt och en snidarteknik som gränsar till det omöjliga. Det var den officiella stilen under det katolska kungaparets regeringstid.

Nationalmuseet för skulptur

Inuti är det lika bländande som portalen: Patio de los Estudios, den stora gården, kapellet och trappan med sitt kassettak. Och sedan samlingen.

Här finns Alonso Berruguetes altartavla från San Benito, Juan de Junis gripande Gravläggning och Gregorio Fernándezs liggande Kristus. De är den spanska skulpturens tre höjdpunkter i polykromt trä.

Att nationalmuseet för skulptur ligger här och inte i Madrid har sin förklaring: under guldåldern var den här staden huvudstad för polykrom träskulptur, med de stora mästarna verksamma i sina verkstäder i Valladolid.

Och i den här byggnaden hände något enormt: mellan 1550 och 1551 hölls disputationen i Valladolid här. På ena sidan fray Bartolomé de las Casas, som hävdade att Amerikas urinvånare var fria människor med rättigheter; på den andra Ginés de Sepúlveda. Det var en av de första debatterna i historien om mänskliga rättigheter.

Missa inte

En mur som ser broderad ut

Isabellinsk gotik från 1487-1496, uppförd av Isabella den katolskas biktfader.

Ingen vet vem som ritade den

Det finns inget undertecknat papper. Man pekar på Gil de Siloé eller Simón de Colonia.

Det är Nationalmuseet för skulptur

Med Berruguete, Juan de Juni och Gregorio Fernández: den spanska skulpturens tre höjdpunkter.

Här debatterades Amerika

Disputationen i Valladolid, 1550-1551, mellan Bartolomé de las Casas och Ginés de Sepúlveda.

Så passar det in i ditt besök i Valladolid

Det ligger i palatskvarteret, intill kyrkan San Pablo och Plaza de San Pablo, tio minuter från Plaza Mayor.

Besöket tar drygt två timmar. Inträdet är avgiftsbelagt till ett måttligt pris och det finns dagar med gratis tillträde: kontrollera öppettiderna.

Museet sträcker sig dessutom till Palacio de Villena, med den napolitanska julkrubban, och till Casa del Sol, med samlingen av gipsavgjutningar.

Vanliga frågor

Är det sant att man här debatterade om indianerna i Amerika?

Sant, och det var en av historiens viktigaste debatter. Mellan femtonhundrafemtio och femtonhundrafemtioett samlades här den så kallade Controversia de Valladolid. På ena sidan fray Bartolomé de las Casas, som med näbbar och klor försvarade att Amerikas ursprungsfolk var fria människor, med själ och med rättigheter; på den andra Ginés de Sepúlveda, som rättfärdigade erövringen. Det var en av de första gångerna som ett imperium stannade upp för att diskutera om det hade rätt till det det gjorde.

Vem ritade den här fasadgalenskapen?

Tja, även om det förvånar dig vet vi det inte med säkerhet, och det är en del av dess mystik. Det finns inget undertecknat papper som reder ut det. Experterna tvistar om saken: många pekar på Gil de Siloé, genin som högg alabastergravarna i kartusianklostret Miraflores, i Burgos; andra talar om Simón de Colonia eller Juan Guas. Ett sådant under, och vi kan inte ens sätta ett säkert namn på konstnären. Jag lämnar det åt din fantasi.

Varför ligger det stora skulpturmuseet här och inte i Madrid?

För att Valladolid har förtjänat det med hård ansträngning. Under Guldåldern var den här staden huvudstaden för skulptur i polykromerat trä: här hade de stora mästarna för den konsten sina verkstäder, och här skapade de sina mest gripande verk. Att samla den nationella skulptursamlingen i just den stad där det här sättet att snida föddes var fullt logiskt. Och vilket bättre fodral än det här, tycker du inte?

Upptäck Valladolid och lyssna i din egen takt

Colegio de San Gregorio ingår i vår tur San Pablo, San Gregorio och Skulpturmuseet.

Viavoy-appen

Fler platser i Valladolid

Branden 1561 och det röda torget

Palacio de los Vivero

Palacio de Pimentel

Palacio de Villena

Kungliga slottet i Valladolid

Puente Mayor